Lite nytt!

Eller inte, det känns som om mina inlägg bara är jämmer och elände och det stämmer jag har en underlig känsla av att inte kunna känna glädje över det roliga som faktiskt finns i mitt liv, mina arbetskamrater, sommar och sol, mina barn och lilla barnbarnet, hästarna och kossorna som faktiskt har fått varsin underbar liten kalv, vår helt fantastiska lilla Pippi som är en sån otroligt duktig mamma till alla sina 9små valpar, våra hundar och alla mina kära vänner och valpköpare och varför då detta JO

för att Jupppie inte har blivit ett dugg bättre hon famlar fortfarande i totalt mörker, hon går in i allt, hon ramlar i dammen, hon blir ängslig när vi inte är i närheten, hon kan inte vara ute själv för hon hittar inte skuggan när solen skiner, hon börjar bli deppig och det gör så jävla ont att se henne, jag avgudar henne, hon är liksom ankaret i familjen, hon är min vackra, vackra, underbara, kloka, oslagbara fina gamla tös som jag har haft så himla mycket roligt med och istället för att se fram emot lata dagar i trädgården där hon ligger och njuter på sin älskade gräsmatta, promenaderna till sjön, tiggandet vid bordet, hennes överdrivna glädje när jag kommer hem från jobbet, hennes lycka över nya pip leksaker, våra utställningsresor och hennes tokfnatt när vi börjar packa ihop grejorna, jag är helt enkelt så otroligt fäst vid henne så mitt hjärta håller på att brista bara vid tanken på att jag snart måste ta detta fruktansvärda beslutet att låta min älskling somna in för gott om du finns jävla Gud varför kan du inte bara låta oss få vara tillsammans några år till, du har redan tagit min mamma ifrån mig så du behöver inte ta min bästa vän ochså snälla låt bli Juppie jag ber dig!
Tina